Anna Lisa levererar

Inte nog med att vi fick lagat Anna Lisa när hon stod på land, vi fick också spolat henne, målat ny bottenfärg samt polerat henne. Hon är strålande fin nu, det är ett nöje att  simma runt båten när vattenlinjen är knivskarp och endast svart, inget sjögräs som hänger och inga djur som bor på henne.

Vi lämnar Martinique en tidig morgon, himlen är blå, havet likaså, öns djupgröna färg bryter av de blåa spektra. Vindarna är gynsamma och har vridit ner till sydostliga, vi får en fin slör och Anna Lisa susar fram i 7 knop. Det känns som hon tackar oss lite extra för all omsorg hon har fått.

Till en början är det bara jag och Thomas som är vakna, vi småpratar, äter frukost och njuter av seglingen. Havet sjuder av liv, flygfiskarna kommer som pilar upp ur havet för att sedan helt okontrollerat krascha in i nästa våg, en del av dem kommer ut ur vågen på andra sidan igen, en del stannar nere i havet. Vem jagar dem? Vem får dem till att flyga? Eller är det Anna Lisas framfart som får dem till att komma farandes? Ibland är det enstaka flygfiskar vi ser men idag är det stora stim som lyfter och de finns på alla sidor av båten.

När barnen vaknar slår sjösjukan till, det är ju attans också att de inte kan få slippa den. Efter en stund får jag tvingat i dem vars en sjösjuketablett, det är en ny sort som vi fått tag på av en svensk läkare som seglar med på S/Y Jennifer där Lars Hässler är skeppare.
Det fungerar, barnen mår bättre och dagen blir underbar. Flygfiskarna fortsätter att fara och flyga, fåglarna som skall flyga kommer som torpeder ner mot havet, när de kommer upp ruskar de av sig vattnet och äter sin fångst. Vi blir utan fångst idag med, men det är förlåtet när seglingen är så fin.

När vi senare på kvällen sitter i sittbrunnen och skall äta ber jag Troels att sätta sig upp:

-Jag har inte tid nu, jag ligger här och njuter av livet!

Det är en bra sammanfattning på hur livet är just nu 🙂

Mot Karibien?
I boken ”Mot Karibien?” kan du läsa mer om vår segling. Just nu ger vi den bort helt gratis.