Sällsynt syn

Vi lämnar Antigua kl 16, efter att ha tankat vatten, diesel, bensin och klarerat ut.
Mannen som jag betalar till säger ”Det har varit varmt idag” och jag kan bara hålla med. Där är ingen passat vind som blåser och solen har strålat från en blå himmel.

Mathilda styr Anna Lisa ut ur bukten och vi kommer ut på ett spegelblankt hav, inte en krusning, inga vågor. Barnen försvinner ner, de tror att de ska se film, men ack nej inte nu.

På kvällen visar naturen sin egen film för oss, ett otroligt vackert skådespel där färger skiftar, där havet klyvs av fiskar som flyr de större jagande fiskarna som vi bara kan spekulera på vilka de är. Konturera från Montserrat, Redonda och Nevis blir mörkare och mörkare och tillslut är det bara ljusen på öarna som vi ser.

Trots att det var stora protester från barnen över att inte få se film med en gång så är alla överens om att naturens film var väl värd att se. Tid till film blir det ändå, vi har en hel natt på oss och när klockan är 19 så är den sista strimman ljus borta, middagen är avslutad och disken klar. Det blir tyst på Anna Lisa och naturen runt oss är också tyst. Där är inga vågor som brusar eller ryter och där är inte heller någon vind som driver vindmöllan eller viner i masten. Det är bara tyst (om man kan bortse från motorn, och det kan vi)