Skanör – Haparanda, del 1
Så kommer vi iväg!
Anna Lisa, tillsammans med Thomas, Margareta och Troels ombord,
lämnar Skanör med Haparanda som slutmål.
Vi har avsatt 10 veckor för vårt projekt. 950 sjömil, eller lite fler, väntar framför oss och planen är egentligen ganska enkel: 15 sjömil om dagen borde räcka.
Men vi börjar med att segla 235 sjömil på tre dagar så man kan väl säga att vi får en ganska bra start.
Plötsligt har vi seglat 16 dagar på tre dagar.
Så nu har vi gott om tid att dricka kaffe på solvarma klippor, prova fiskelyckan och bada.
Skärgården bjuder på rika möjligheter till ankring, som vi tycker så mycket om. Grindö, Harstena, Arholma och Sladderön blir några av de där stoppen som vi kommer att komma ihåg länge och gärna återkommer till.
En stor kontrast,
till det stillsamma ankarlivet ute vid de mindre öarna seglar vi in till Stockholm.
Det visar sig att Anna Lisa kan ligga ankrad mitt i Stockholm. Så länge vi håller oss ute på båten är det lika stillsamt som vanligt.
Stockholms vattenvägar är många och otroligt vackra.
Vi tar gummibåten och åker på jolleutflykt.

Vi stannar till på kaféer, åker förbi Stadshuset och kör sakta genom Pålsundskanalen där alla de gamla fina träbåtarna ligger förtöjda. Vi fortsätter ut till Drottningholm för ett slottsbesök, vilket givetvis avslutas med en prinsessbakelse.
När vi räknar efter har det blivit 21 sjömil i vår lilla gummibåt.
Men vädret gör sitt bästa för att utmana oss. Vinden har uppenbarligen förälskat sig i norr – precis den riktning som vi själva har förälskat oss i. Något av en konflikt alltså.
Trots det har 450 sjömil hamnat i loggboken.
Över 800 sjömil kvar till Haparanda, men vi håller fast vid vårt motto:
Det ska alltid vara trevligt att segla.
Så jakten på små farleder, trevliga passager och rätt väderfönster är igång.
Vi får Högmarsö rekommenderat och blir inte besvikna. En skyddad ankarvik där det bara är vi på besök just denna dag. Efter en lite strapatsfylld promenad kommer vi fram till öns hamn, som har ett spännande skeppsvarv, en mysig bar och restaurang.
Vi gillar det!
Vi får finbesök ombord på Anna Lisa.
Mathilda mönstrar på i Gävle och ska, som hon själv uttrycker det, ”vara med på en liten tur i Bottenhavet”.

Det finns så mycket bär på öarna. Vi plockar blåbär och smultron varje dag.
På morgonen trollar Margareta och Mathilda om dem till en söt och fräsch sylt som vi äter till frukost tillsammans med pannkakor.

Vi hoppar i det varma vattnet från targabågen, seglar gummibåt, spelar kort, pratar om framtidsdrömmar och dricker vitt vin.
Vi springer på skogsstigar och läser massor av böcker.
Vi har nu 570 sjömil bakom oss.
Och vi är inte ens halvvägs upp längs Sveriges östkust.
Hur långt är det egentligen till Haparanda?
Men vi älskar det.
Alltihopa.
