Töre – Bottenvikens nordligaste punkt

Vi har seglat till Sveriges nordligaste boj!
Vi står på bojen med händerna höjda i en segergest över att vi nått äventyrets mål!
Och ja, vi får stå på bojen, det är inget sjömärke i den bemärkelsen utan en boj som Kalix kommun lagt ut.
Vi håller till kring bojen en lång stund, hoppar fram och tillbaka från Anna Lisa till bojen, till bojen till Anna Lisa. Vi tar bilder, skrattar, funderar och bara tittar för att verkligen förstå att det vi pratat om och drömt om i så många år plötsligt går i uppfyllelse.

Bojen i Töre

Dagen till ära, eller förmiddagen, är det helt vindstilla. Himlen speglar sig i havet och molnen gör att det knappt går att skilja himmel från hav.
När det inte blåser blir det helt tyst runt oss. Vi har glidit genom en magisk skärgård på vår väg mot bojen i Töre.

Tillslut lägger vi till i hamnen för att hämta vårt certifikat som delas ut till alla som tagit sig till bojen i Töre.

Lagom tills vi ska promenera tillbaka till båten, efter “seger-lunchen” börjar regnet falla. Regnet som det gått ut orangea varningar om, regnet som fortsätter i 2,5 dygn.

När vi seglar vidare är det första gången på detta äventyr som vi styr söderut. Seglingen blir nästan som en repris på när vi kom hit, vi glider sakta genom en vacker skärgård på spegelblankt hav.
Vi belönas med solsken.
På kvällen öppnar ytterligare en skärgårdsgrill.
Vad mer kan man önska sig?!


Än finns det mer skärgård att utforska längs Sveriges kust, som tur är har vi ytterligare några veckor kvar att segla. Vi kommer få ihop 1150 sjömil innan nästa stora projekt tar vid, Anna Lisa ska förberedas för att stå på land en hel vinter i norra Sverige.

Vi hörs snart,
Margareta