Överraskningarnas överraskning!

Det är fredag förmiddag och vi har precis avslutat veckans skolarbete, nu är det höstlov, eller spöklov som vi kallar det.
Innan vi skall fortsätta med dagens projekt så ringer Linda Hammarberg på Skype, vi skall blir intervjuade av Linda som skriver för På Kryss. Det är alltid roligt att prata med Linda, hon har ju själv seglat med sin familj på deras S/Y Mary, i fyra år på världens alla hav.

Linda ställer frågor och alla i vår familj är med och svarar.
-Mathilda, vad saknar du mest? Frågar Linda
-Mina kompisar, jag önskar sååååå att de skulle komma och hälsa på mig!!!

Jag och Thomas kan knappt hålla oss för skratt, vi bara ler. Mathilda skulle bara veta.

I slutet på augusti ringde Annikas (en av Mathildas bästa kompisar) pappa och frågade om Annika fick komma och hälsa på under höstlovet. Annika skulle få flyga själv.

Vi hade väl tänkt att ha seglat vidare vid det här laget, men alltså, planer kan man ju ändra på.

Såklart att vi vill få besök, tänk att få ge sina barn en sådan upplevelse, överraskning.
För en överraskning skulle det bli, det ville Annika. Mathilda och Troels fick inte veta något, utan på flygplatsen skulle Annika bara komma!
Jag har gått här och funderat på hur vi skulle få barnen med ut på en tur till flygplatsen, utan att de skulle veta vad vi skulle där att göra. En tanke var att bjuda in till en skolutflykt, med en liten sväng inom flygplatsen.
Men ibland löser sig bara saker av sig själv.

Vi skall hämta Per, nästa lördag, som skall segla med oss över Atlanten. Till barnen sa vi att han skulle hämtas den 29 okt. För att Per skall känna sig välkommen fick barnen göra flaggor, Mathilda tyckte det var konstigt att vi gjorde svenska flaggor, Per kommer från Danmark, så Mathilda gjorde en extra flagga, en dansk.

Så stod vi där kl 11.00 på flygplatsen och väntade på Per…

Ett tu tre så kommer Annika promenerande ut, när hon ser oss kan hon inte hålla sig längre och springer mot oss, Mathilda och Troels ser först inte henne och de kopplar inte ihop vad som händer.
Barnen bara kramas och tårarna rinner, de tittar på varandra och kramas igen. Mathilda är så chockad så att hon inte säger så mycket till att starta med.
Så säger hon:

-Men Per då!
-Han kommer nästa lördag.

Annika har svårt att förstå att hon verkligen är på Gran Canaria nu och vi har svårt att förstå att den långa, lång hemligheten nu är verklig.

-Det är ju den allra bästa Annika som är här, säger Troels.

Vilken vecka det kommer bli!
Och Per hämtar vi på lördag, den 5 november, för sen bär det av ut på Atlanten.